together we cry

fy va jobbigt det är nu. Det som inte dödar det stärker sejs det ju, men nu nu är det jobbigt. Känns att jag skulle kunna börja gråta för vad som hälls idag. Mamma tykte jag skulle städa rummer, redan av det fick jag tåren i ögat? Vad är det för fel på mig? Vanligtvis skulle jag ha blivit arg och skrikigt till, men nej istället börjar jag böla som en idiot. Hade studentskrivningar idag också, finska. Vi hade en uppgift där om barn som varit med i kriget och forlorat sina föräldrar, då jag läste det jag var fem före att börja gråta. Tror jag har känslorna på spänn jyst nu. Så det är bäst att vara lite snäll med mig nu.. Och det gör inte saken bättre att jag endast får äta en ananasburk idag, 68 (100g) fucking kalorier, kan man klara sig på det? Janå då jag är klar med denhär förbannade dieten skall jag äta så jag spyr!
Varför skall allt hända mig, varför? Nu var man utan jobb igen en gång..
Tror jag skall gå och sova nu och vakna till en bättre dag imr, eller ikv. Skall iallafall vila mig en stund och hoppas jag kommer på andra tankar då jag vaknar.

Dagens låt: Together we cry- the script