spontan

oj gud vad jag älskar spontana människor.! Finns det något skönare? Jag själv hatar att planera och tar dagen som den kommer, sekärt för att jag själv är så dålig på att ta emot motgångar eller rättare sakt jag hatar att bli besviken. Som i sommar till exempel då vi satte oss i bilen och sade höger eller vänster vid första korsning, hur skönt var inte det? Vem behöver planera och strässa man hinner med det man hinner, och det man inte hinner med så det hinner man inte med. En av det värsta jag vet är då människor strässar och skyndar vad vinner man på det, tid? Man blir bara arg och trött. Från och med nu skall jag överraska mig själv med att vara ennu mera spontan än vad jag är jag skall hitta på något riktit galet ni får vänta och se!

Barn

Jag vill att något radikalt skall hända i mitt liv, bara så jag tappar andan och faller en stund. Något som kanske får mig ut ur mitt vanliga,dagliga spår. Behöver något, men vet inte vad. Jag saknar någon, men vet inte vad.? Jag och min intsällning till barn har inte varit den bästa kan jag säga mig. Före min mor fick 2 små gnällande skrikande barn i vårt hus, så hade jag en relativt positiv intsällning till barn. Alla som känner mig och har sett mig med barn (då jag var 12 och mindre) vet att jag trivdes med dem, jag ville sitta barnvakt, gosa med dem och det var ofta jag som fick dem att somna. Men då jag fick två syskon i huset har min inställning ändrats helt, jag har nästan önskat att de inte skulle bo hos oss, fy vad elak jag är men det är sant. Men för en tid sedan ändrade min inställning igen, nu vill jag ha ett barn. TÄNCK JAG kan föreställa mig ett barn! Jag vill bara att mitt liv ändras, att något radikalt något till och med skrämmnade händer. Jag har nästan alltid pratat om att, jo jag skall nog först skaffa ett barn vid års ålder om jag huvudtaget skaffar några.. Men nu, jag skulle kunna täncka mig som mamma i alla fall som en ung mamma. Det kan vara positivt det också. Livet slutar ju inte med att man bildar familj att man får ett barn, det blir ju bara ett annorlunda liv. Kanske jag ändå får lova att hitta något annat som sparkar igång mig som får mitt hjärta att hoppa ur sin grop och min hjärna att byta ställning. Men frågan är vad?