Otrohet

Sitter hemma ensam om kvällen. Väntar, väntar känner sig orolig. Vet inte vad han gör, var han är. Han svarar inte i telefonen, känner sig ensam övergiven. Häller upp en kopp te dricker den, klockan tickar, undrar var han är. Stirrar mot dörren, om hantaget skulle gå ner, ser ut genom fönstret inget syns. Det är inte den första kvällen som man måste vara ensam, ringer på hans telefon han svarar inte. Somnar ensam, vaknar ensam. Klockan går man städar, stirrar i taket, ringer, inget svar. Äntligen kommer han, skall man vara arg? Han kommer fram kysser en. Det luktar sprit, annan kvinna. Vem? Alla vet förutom hon. Hon tiger fortästter städa, tar en duch gråter stilla. Hon vill inte mista honom, han säger inget. Varför gör han så. Söker han ständigt efter en bekännelse, är han rädd att inte synnas? Varför, han skulle ju ha henne men det räcker tydligen inte till. Dagen går han sover, hon städar. Kvällen kommer emot igen han klär upp sig och går. Går ut ur dörren, hon sitter ensam uppe och väntar. Hon vet inte vad hon väntar på längre. Hon lägger sig, gråter sig till sömns dennna gång ljudligt och högt. Nästa gång hon vaknar kommer det bli ensam och så kommer det i framtiden också att vara. Hon känner sig smutsig och sover oroligt, och ensam.